Jag är så rastlös! 2012 har börjat med nåt maniskt över sig. Nästan så jag blir rädd, vad jag vill att saker ska hända nu nu nu. Aldrig får tiden stå stilla. Men jag är på bra humör, jag känner mig fri och förhoppningsfull och förväntansfull, allting kan hända i år. Nu begränsar jag inte mig. Jag söker nya jobb som jag är övertygad om att jag är kvalificerad för (men det är säkert många andra också) och jag tänker att i år ska det hända. I år ska jag gilla att vara mig, inte hålla på och anpassa mig så mycket efter andra.
För vad jag anpassade mig efter mitt ex. Sa han att jag var jättemycket snyggare i jeans använde jag nästan aldrig klänning och när jag väl gjorde det tyckte han ändå att jag skulle ha byxor istället. Sa han att ingen annan kommer att vara finklädd på festen så var inte jag det heller. Och vad jag försökte vara rolig och glad och härlig för att hans vänner skulle gilla mig. Till och med hans tjejkompis med partytopparna som alltid var "fashion" försökte jag få att gilla mig, trots att jag inte förstod mig på henne överhuvudtaget.
Men nog nu. Nu är det fint att jag är jag. Att jag gillar att vara hemma och läsa att jag gillar handarbete och sånt som tanter gör och att jag ibland börjar gråta när jag lyssnar på Peter LeMarc, det tänker jag inte förneka. Det är i år jag ska vara självständig och göra sånt som jag älskar och se ut precis hur jag själv vill.
Och ändå är det stressande. Var ska jag börja? Börjar med att flexa ut i eftermiddag och gå och simma några meter för att rensa tankarna. Och sen sätter jag mig på ett tåg mot mitt älskade Skåne igen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar